Varför börjar hjärnskakningsrehabilitering med att lyssna?
Av Justus Bejnö, medgrundare av Brainsafe och specialist inom hjärnskakningsrehabilitering.
Hur ser vägen tillbaka ut efter en hjärnskakning? För mig börjar svaret i ett samtal. Innan vi lägger upp rehabiliteringen behöver jag förstå vad som har hänt, vilka symtom som finns kvar och vad personen vill kunna göra igen. Att lyssna är därför en viktig del av bedömningen.
Först behöver jag förstå din historia
När jag träffar en person med hjärnskakning börjar vi med skadehistoriken. När inträffade skadan? Hur uppstod den? Har personen varit med om något liknande tidigare? Frågorna hjälper oss att sätta de nuvarande besvären i ett sammanhang.
Sedan går vi vidare till livet efter skadan. Jag vill veta vad som har förändrats och vad som känns svårast idag. För den som behöver en introduktion finns också vår sida med fakta om hjärnskakning.
Från berättelsen till en tydligare symtombild
Nästa steg är en strukturerad symtomrapport. Vi går igenom vilka besvär som finns kvar, vilka som är mest påfrestande och när de märks. På så sätt kan vi gå från en allmän känsla av att inte fungera som vanligt till en mer konkret beskrivning av vardagen.
Det är just kopplingen till vardagen jag vill förstå. Hur fungerar en arbetsdag? Vad händer när personen pratar i telefon eller träffar andra? Svaren ger oss något att utgå från när vi diskuterar belastning och återhämtning.
Rehabilitering efter hjärnskakning handlar om hela dagen
Träning är en del av bilden, men långt ifrån hela. Arbete, bilkörning, telefonsamtal och ett besök på café kan också vara krävande. Jag kallar de aktiviteter och miljöer vi möter för exponeringar. De behöver finnas med i samtalet om rehabiliteringen.
Om vi bara tittar på träningspasset riskerar vi att missa resten av dagen. Därför kartlägger jag tillsammans med personen hur aktiviteterna påverkar symtomen och hur återhämtningen ser ut. Ett schema behöver passa den verkliga vardagen, inte bara fungera på papper.
En plan som utgår från det du vill tillbaka till
När vi har en tydligare bild kan vi formulera en gemensam riktning. För någon handlar det om arbete och socialt umgänge, för en annan om att åter kunna träna. Målet behöver betyda något för personen som ska följa planen.
Även vid långvariga symtom vill jag förmedla hopp, samtidigt som jag är tydlig med att återhämtningen är individuell. Jag kan inte lova en bestämd tidsplan. Däremot vill jag att vi ska förstå utgångsläget, följa upp hur det går och justera planen efter personens förutsättningar.
Det är därför jag börjar med att lyssna: berättelsen, symtomrapporten och vardagen behöver hänga ihop. Vill du ha hjälp att ta nästa steg kan du läsa om att söka vård online via Brainsafe. Du kan också läsa mer om Brainsafe och vårt arbete.
Vid försämrat medvetande, kramper, upprepade kräkningar eller andra allvarliga symtom efter huvudskada: sök akut vård. Texten ersätter inte medicinsk bedömning.
